onsdag 2 juli 2008
Efter Bruce kommer Maiden.
Så här var det senast metallfarbröderna besökte Ullevi. Snart är det dags igen. 26 juli ska Timpen plocka fram den hårdrockande 10-åringen i sig igen och njuta av denna, världens bästa hårdrockslåt, återigen. Fantastiskt kul ska det bli i!
Snart ska jag sluta med slöbloggandet och dra ihop en rejäl ramsa om något gött. Tills dess får du njuta av Maiden, Packet eller Bossen
tisdag 1 juli 2008
Man får aldrig glömma Packet.
Sveriges bästa band genom tiderna... Dock finnes det bättre låtar.
Men håll till godo.
Jungleland.
Magiskt saxsolo, ca 5min in i låten, som Timpen tycker mycket om. Även dramaturgiskt väl använd i VM-krönikan -94 som fanfar när Sveas hjältar slagit ut Rumänen på straffar
söndag 29 juni 2008
Siffermässig vändning.
31p på Alvesta GK med Junker och Robertsson. Puh, den horribla lägstanivån fanns där men väldigt mindre ofta än på ronden innan. Alvesta var en trevlig och välskött bana, om än en aningen osexig och platt, som jag förmodligen kommer att besöka igen.
Trots kunskaper om mitt "oflyt" med delande på drivers klubbdelar så tordes både Junker och Robertsson låna ut sina på rangen. Snällt, generöst och kanske lite dumdristigt, alternativt enkom listigt. Vem vet, de kanske hoppades på diverse avhuggningar så att Timp skulle ersätta dem med sprillans nya vapen, vilket han lovte vid inlåningen. Dock var de bådas vapen av hög kvalisort och vägrade gå av trots min våldsamma slagkraft. Min längd är mitt vapen, skulle man kunna utrycka saken utan att ljuga helt...
Nåväl, nu vilar jag ett tag från denna idrott och unnar mig lite trädgårdsfixande istället. Min trädgård, min borg som jag brukar säga...
Mot krattan!
Trots kunskaper om mitt "oflyt" med delande på drivers klubbdelar så tordes både Junker och Robertsson låna ut sina på rangen. Snällt, generöst och kanske lite dumdristigt, alternativt enkom listigt. Vem vet, de kanske hoppades på diverse avhuggningar så att Timp skulle ersätta dem med sprillans nya vapen, vilket han lovte vid inlåningen. Dock var de bådas vapen av hög kvalisort och vägrade gå av trots min våldsamma slagkraft. Min längd är mitt vapen, skulle man kunna utrycka saken utan att ljuga helt...
Nåväl, nu vilar jag ett tag från denna idrott och unnar mig lite trädgårdsfixande istället. Min trädgård, min borg som jag brukar säga...
Mot krattan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)